MELANY SMITH 19:43
Jag ser på honom. Äntligen. Jag har saknat hans blåa, trogna ögon och hans leende som jag fick se varje dag. Men nu ler han inte och hans ögon har mist sin glans. Nu ser han bara sliten och trött ut.
- K-kan du lyssna ett tag, jag lovar att inte göra dig illa.
Försiktigt drar jag upp min kniv och slänger den framför hans fötter.
- Här är det jag som ställer frågor, säger han och hans röst har förändrats, den är inte längre mjuk och godmodig som den var förr utan hård och barsk.
Jag nickar och känner en rädsla sprida sig. Tänk om han har blivit lika känslolös som Jeremia.
- Vad är det du har gjort som är värt så mycket uppmärksamhet? han låter uppriktigt nyfiken.
- Jag...
Plötsligt blir jag osäker, ska jag berätta sanningen för honom? Tänk om han inte tror mig?
- Snälla!
Jag rycker till. Han lät precis som han brukade. En liten del av den gamla Josh måste i alla fall finnas kvar. Jag ler sorgset.
- Jag fick reda på något om regeringen som ska vara en hemlighet.
Han rör fortfarande inte en min, men i hans ögon tänds plötsligt ett ljus. Han finns kvar. Jag jublar inombords.
- S-så jobbade du åt regeringen?
- Ja, de gjorde jag.
Plötsligt blir jag medveten om smärtan i axeln igen och jag svajar till. Små svarta prickar stör mitt synfält och jag är tvungen att hugga tag i broräcket för att inte falla omkull. I ögonvrån ser jag Josh göra en gest för att hjälpa mig. Men i sista sekunden kommer han på sig själv och rycker åt sig sina händer. Jag kämpar för att inte förlora medvetandet. Kulan gick visst djupare än jag trodde. Blodförlusten gör mig yr och jag faller ihop på bron. Den här gången är Josh framme vid mig och dämpar fallet. Jag ligger med huvudet i hans knä. Jag ser upp i hans ögon och han ser in i mina.
- Mel? han viskar det lågt men jag hör ändå att hans röst skakar.
Tårarna forsar ner längs mina kinder och jag tar hans hand. Han trycker den.
- Jag älskar dig, jag fyller orden med så mycket kärlek jag kan, för de är det sista jag yttrar.
Han öppnar munnen och ska precis säga något när ett pistolskott ljuder i tystnaden och Josh kropp faller över mig. Vi möter mörkret tillsammans.
Novell,
