TITEL: Cress
FÖRFATTARE: Marissa Meyer
SERIE: The Lunar Chronicles #3
SUMMERING
När Cress var liten stängdes hon in i en satellit av drottningen av Luna. Hennes programmeringskunskaper gjorde hennes mycket värdefull. Varv efter varv har hon flugit kring jorden, med dataskärmarna som enda sällskap. Det har dels gjort henne till en lysande hacker, och dels fått henne att fantisera om ett annat liv, nere på den blå planeten. Inom Cress växer längtan efter frihet, men också skuldkänslorna av de fasansfulla saker hon tvingats göra i drottningens namn. I ett försök att uppnå sina drömmar och gottgöra för de människoliv hon tagit kontaktar hon Cinder och hennes följeslagare kapten Thorne, Scarlet och Wolf. Den här lilla skaran innehåller både förrymda brottslingar, försvunna prinsessor och lunariska soldater. Men en sak har de gemensamt - visionen om en ny drottning. Cress lyckas övertala den här knappa rebellgruppen att rädda henne, för det visar sig att även de kan ha stor nytta av henne. Men räddningsförsöket slår fruktansvärt fel. Gruppen splittras, några kommer ner till jorden, medan andra mindre lyckosamma hamnar på månen i drottningens händer.
Samtidigt närmar sig bröllopet mellan kejsare Kai och drottningen av Luna för varje sekund som går. Om äktenskapet går i genom är hoppet ute för jorden. Frågan är om Cinder, Cress och Scarlet kommer kunna hindra det?
FUNDERING
The Lunar Chronicles är en retelling-serie. I de två första böckerna i serien, Cinder och Scarlet, låg mycket fokus på själva grundsagan, Askungen och Rödluvan. Då var det största nöjet att se hur Meyer vävde ihop den gamla sagan med den nya. Det gjorde hon väldigt skickligt. Cress ska föreställa en futurisk version av Rapunzel. Men det var inte riktigt det som låg i fokus i boken om man jämför med de två andra. Självklart fanns det en upprepande historia som gick att följa, och jag måste medge att det är genialiskt med en flicka instängd i en satellit (istället för ett torn), vars enda sällskap är dataskärmar med tanke på hur vi lever idag. Men den här serien har vuxit och blivit så mycket mer än en retelling-historia, och då menar jag på ett bra sätt. Det går aldrig att förutse i vilken riktning något är påväg. Ena stunden tror man att man har full kontroll på läget, men nästa stund blir allt upp och ner vänt och kvar blir man i chocktillstånd.
Självklart måste jag säga något om den nya karaktären Cress också. Hon är blyg, lite socially awkward och en aning naiv, men det kanske man kan förstå om hon inte har vistats bland människor på många, många år. Den här blandningen får mig att verkligen känna för Cress. Hon är inte den här typiska hjälten som förekommer i många YA-böcker. Den som lägger smarta och roliga kommentarer, och slår sig ut ur alla farliga situationer var och varannan minut. Cress är modig på ett helt annat sätt. Det finns även något förundrat över henne som gör henne till en mycket roligare person.
Det är så mycket jag skulle vilja skriva som skulle spoila hela boken, så jag får korta ner det rejält. Kort och koncist - Cress är den bästa boken i serien hittills. I Cinder och Scarlet fick man skalet till världen med människor, cyborger, androider och lunarer, i Cress har man börjat fylla på innehållet. Jag måste säga att det ser riktigt bra ut.
Cress,
Marissa Meyer,
The Lunar Chronicles,
Kommentera